Svar på frågor via chat vid församlingsforum den 23 januari och den 6 mars 2021.
Frågor om information
1. Det blir precis som Magnus säger mycket information. Allt är svårt att hinna med och processa. Finns denna information åtkomlig efteråt att läsa i lugn och ro?
>> Informationen vid forumet 23 januari finns nu på hemsidan www.ryttargarden.se. Hemsidan kommer fortlöpande att uppdateras med information om det som händer i projektet. Under fliken Kontakta oss kan nya frågor ställas och där läggs svar på frågorna in.
2. Föreslår att det tillhandahålls ett sammanställt kompendium/beslutsunderlag, så man i lugn och ro kan ta in detta.
>> Bra idé! Till församlingsmötet när vi ska fatta beslutet kommer det att finnas ett informativt beslutsunderlag tillgängligt i god tid före mötet. Samma information kommer också finnas tillgänglig på hemsidan för projektet.
Målsättningen är att församlingsmötet ska hållas under första halvåret 2021.
Frågor om caféverksamheten
3. Hur är tanken kring café? Placering? Vem ska driva det? Osv
>> Vi har hittills mest fokuserat på det som kommer ske utanför kyrkans fastighet, och att till exempel caféts placering, eventuella ändringar inom kyrkväggarna och kommunikationen mellan huskropparna kommer i nästa steg”.
4. Jag tror på att ett café/restaurang ska drivas av extern utförare likt Babettes
>> Både ett alternativ där församlingen har ansvaret för café/restaurangverksamheten och ett där den läggs ut på entreprenad kommer att utredas.
5. Café/restaurang: vision. Tänk om vi kunde ha restaurang med mat från olika länder o kulturer. Socialt företagande?
>>Även idén med ett socialt företag kommer att prövas.
6. Trygghetsboendet kan ju också ha glädje av luncher. Hur många boende var det planerat för trygghetsboendet? Hur många luncher kan det bli per dag?
>> I planeringen nu innehåller Trygghetsboende 58 lägenheter med ungefär 100 boenden. Antalet luncher per dag är svårt att bedöma, men många skulle säkert uppskatta att kunna att sin lunch i grannhuset då och då.
7. Kommentar: Min svärmor bor på ett trygghetsboende, och där kan man beställa lunch till nästkommande dag. En sådan lösning kan ju ge en viss stabilitet i planeringen av antal luncher.
8. Fjällstugan i Jönköping är en kyrka som har en väldigt uppskattad restaurang i sina lokaler, ett tips skulle kunna vara att prata med dem om hur deras modell för samarbete ser ut för att få input i frågan om restaurang och kök.
9. Väldigt positivt att frågorna kring café och restaurang kommit igång!
10. Tänk om man kunde få lunch efter gudstjänsten! Perfekt ju!
11. När vår cellgrupp brainstormade kyrkbygget för några veckor sedan var just en professionell och attraktiv restaurang och café något vi kom tillbaka till som vi tyckte kändes superviktigt. Vi såg det som något som sänker tröskeln för att bjuda med människor till kyrkan
12. Behöver vi två kök? Ett kök som inte är för kommersiellt bruk som vi som kyrka (bildningscenter) kan använda. Det kan hyras ut till studenter, eller andra som bor i området, församlingsmedlemmar. Sen ett kök som är för en ”proffsig” restaurang/café som kan vara en tillgång för hela Garnisonsområdet? Tänker att det är svårt att kombinera detta i ett kök.
13. Skulle det inte vara bättre om förskolan hade ett eget kök och inte var beroende av församlingens kök? Om det är så att vi inte kommer driva förskoleverksamheten?
>> Vi tar med erfarenheter och alla goda förslag som ställts här in i det fortsatta planeringsarbetet
Frågor om verksamheten i de olika boendena
Mångfaldsboendet
14. Vilka typer av personer ska bo i omsorgsboendet/mångfaldsboendet? Finns det riskbeteenden hos denna grupp? Kan det medföra risk för de närboende?
>> Sammansättningen av boende i mångfaldsboendet är en prioriterad fråga. Här sker samråd med erfaren personal vid Social- och Omsorgsförvaltningen i Linköpings kommun och med personer som idag arbetar med de här frågorna inom Stadsmissionen och Svenska Kyrkans diakonicentrum.
15. Betyder detta att vi inte får ett hyresavtal med kommunen om t ex 15 -20 Lägenheter som hyrs ut till denna kategori?
>> Förhandlingar pågår med kommunen om vilka behov som finns av lägenheter, sammansättning av boenden och om villkoren för hyresavtal m.m.
16. Att kyrkan hamnar ”mitt i byn” har en underordnad betydelse. Visserligen kommer de som bor i närområdet veta var kyrkan ligger och många kommer att röra sig i våra lokaler, men det är egentligen inte intressant. I vår förra församling hade vi idrottshall, som Friskis hyrde, varför över tusen personer gick in och ut genom kyrkdörrarna varje vecka. Men det medförde knappast någonting alls för antalet gudstjänstbesökare eller antalet som visade intresse för kristen tro. Kyrkbesökarna gick till vänster medan Friskis-folket gick till höger – och aldrig möttes de två.
>> Här har vi alla ett ansvar för att det inte blir så. Vi gör detta främst för att följa Jesu exempel och uppmaning att ta hand om den hemlöse, se till den som är ensam eller hungrig.
Bildningscentret
17. Hur går tongångarna runt avtalet om bildningscentret? När frågan lyftes första gången pratade man om samutnyttjande av lokaler, med hyresreducering som följd.
>> Samtal pågår med Liljeholmen folkhögskola om hur ett ömsesidigt samutnyttjande av lokaler i bildningscentret resp. i kyrkfastigheten kan utformas. Det gäller också innehållet i ett hyresavtal
18. Ett önskemål från musikarbetet i kyrkan. Vi skulle behöva en lokal för tex körsång. En lokal som är anpassad för det men som också kan användas som konferenslokal. Missionskyrka Linköping har bra lösningar för det.
Bra om de tankarna kan finnas med i bildningscentret.
>> Vi tar med förslaget i det fortsatta planeringsarbetet
19. Kan man förvänta sig att studenter har tid för att samverka med grannar om de samtidigt ska hinna studera?
>> Som student har man absolut tid till att göra saker utanför studierna, men att studenter frivilligt ska ställa upp med till exempel IT-stöd eller inhandling är inget man kan förvänta sig utan är snarare någonting man kan erbjuda och föreslå och utifrån intresse ta det vidare.
Frågor om byggnationen, klimatsmart byggande med mera
20. Hur fördelas parkeringsplatserna mellan de boende och besökare till kyrkan och konferenser I kyrkan?
>> Fördelningsprinciperna är inte hanterade ännu men parkeringsutredning visar att platserna totalt sett täcker projektets befintliga och kommande behov. Beroende på fördelningsprincip i de planerade garagen kan det vid toppbelastningarna kring söndag förmiddag krävas att ett 20-tal parkörer letar plats på garnisonen.210. Klimatsmart byggande i trä istället för betong? Kyrkan med omsorg om människa och miljö.
21. Intressant fråga ovan om klimatsmart byggande – hur är vi hållbara på alla plan och förebilder hur vi tar hand om vår jord? Hur går tankar och diskussioner kring det?
22. Jättebra att kommunen har höga ambitioner beträffande klimatsmarthet. Men vi skulle ju kunna ligga i framkant och trycka på själva i frågan. Kanske Roberthson och Götestrand ska få frågan att finnas med i arbetsgrupp om dylika frågor?
>> Svar på fråga 20, 21, 22
Inför projekteringen av husen i ett senare skede behöver vi ta fram an totalanalys av projektets påverkan på klimat och miljö. Utvecklingen av både trä- och betongbyggande går fort där trä för tillfället leder klimatracet men ligger klart under i kostnadsjakten och det tekniska utförandet. Här behövs någon form av dagsaktuell totalbedömning kring klimatambition, teknik och kostnader när det blir aktuellt.
I projektet har vi i detaljplanen skaffat oss marginal för energieffektiva byggnader i form av extra tjocka väggar och vi jobbar för möjligheten att komplettera projektet med solceller för maximalt bra energivärden mm.
Vi jobbar även med mobilitetsfrågan där klimatsmarta transporter skall vävas in både i byggskedet och i brukandet av anläggningen.
När det gäller trä i stommen till husen så är den tekniska begränsningen för trä för tillfället en betydligt tjockare bjälklagskonstruktion vilket i de högre husen i vårt projekt skulle ta bort hela våningsplan. Utrymme för detta har kan vi inte få i detaljplanen.
Frågor om beslutsprocessen
23. Magnus är inne på utmaningen med förankring i församlingen. Med vilket mandat från församlingsbeslut är styrelsen beredd att gå vidare med detta? Vad jag menar är om man tex tänker ett minsta antal aktiva röster? vi kan ju hamna i ett läge att en relativt litet underlag är aktiva/delaktiga, vilket vore synd.
>>Våra stadgar säger att beslut av denna karaktär ska fattas på församlingsmöte och med två tredjedels majoritet av de närvarande på mötet. Däremot finns ingen nedre gräns för hur många medlemmar som krävs för ett beslut. I slutänden är det församlingsmötet som ska fatta beslut och som får ta ställning till om man känner sig trygg i det antal medlemmar som är närvarande.
Församlingsledningen hoppas förstås på bra uppslutning inför ett så viktigt beslut, och om det måste ske utan att vi har möjlighet att träffas fysiskt så kommer vi att göra allt vi kan för att få en så bred representation som möjligt och ett röstningsförfarande som säkerställer den demokratiska processen.
Frågor om avtalsskrivning, ekonomin och finansiering av projektet
24. Akut/nödbostäder:. I vilket skede behöver den ekonomiska frågan vara löst? Behövs eventuellt ekonomiskt löfte från församlingen redan nu?
>> Målsättningen är att det från första dagen ska finnas någon/några lägenheter disponibla för församlingens diakonala verksamhet. I beslutsunderlaget till församlingen kommer ett förslag på detta att presenteras.
25. Att kommunen är intresserad av boende som vi finansierar är ju ingen garanti för att lägenheterna blir uthyrda om inte kommunen ställer upp och skriver långsiktigt avtal där de står för kostnaden för lägenheterna. Annars risk för att vi tvingas hålla tomma lägenheter till kommunen, vilket blir kostsamt för församlingen.
>> Vi förhandlar om säkerhet från kommunen för uthyrningen till särskilda boenden. En sådan säkerhet ser vi som en nödvändighet. Församlingen kommer inte att drabbas av kostnader, eftersom fastigheten ägs av ett aktiebolag.
26. Tankar om att erbjuda arbetsintroduktion är också något som kommunen säkert är positiv till. Föreningen står för hela risktagandet och kommunen och offentliga samhällsinstanser tänks kunna finansiera detta. Vi prövade det i OM-Sverige i Råslätt Jönköping. Arbetsförmedlingen och kommunen skulle skicka personer för arbetsintroduktion, men gjorde inte det i alls den utsträckning de sagt sig kunna göra för att verksamheten skulle kunna finansieras. Det slutade med ett ordentligt minus i kassan för företaget, som tvingades avvecklas. Därför: säkerställ att det finns avtal med kostnadsförbindelser från dem som ska finansiera verksamhet. Annars går verksamheten inte ihop. Att lita på offentliga (kommunala/statliga) finansiärer är i dagsläget mycket osäkert, när man ser hur EFK-församlingen i Falun behandlats av kommunen pga sin syn på äktenskap.
>> Vi håller med om att det finns risker även i avtal med en så trygg part som kommunen. Vi får ändå utgå ifrån att bindande avtal ska finnas och följas. Det ligger i allas intresse att kunna hjälpa människor som behöver stöd.
27. Kommer inte de fastigheter vi säljer av (2C, 3 & 4) att betala separat för sin exploatering (till kommunen)? – i så fall blir exploateringskostnaderna upp emot 100 Mkr – Är det så – eller kommer Ryttargården att betala för exploateringen även av 2C, 3 & 4 (de tomter vi säljer av).
>>Församlingen säljer marken med byggrätt. Byggrätten regleras i detaljplanen och den vinner laga kraft först när vi har betalt kostnaderna för exploateringen. Exempel på etableringskostnader är köp av mark, ersättning för ombyggnader av Djurgårdsgatan och Garnisonsvägen, omläggning av ledningar för dagvatten, tele, el m.m.
Vi kommer alltså att betala för exploateringen, men får tillbaka den kostnaden för del som motsvarar marken vi säljer med byggrätt.
28. Förstått att det är mycket viktigt att inte göra några som helst ändringar när väl avtalet är skrivet, eftersom det medför att kostnaderna rusar iväg.
>> Det stämmer. Det gäller att vara mycket noggrann när avtalen skrivs, så att allt kommer med och att senare behov av ändringar minimeras.
29. Kan det bli en ekonomisk vinst så att projektet finansierar verksamhet - Hur mycket kan det bli?
>> Vi planerar för att fastighetsbolaget, som äger fastigheterna, ska ge årliga överskott. Församlingen, som i sin tur äger fastighetsbolaget, beslutar genom valda ombud varje år på årsstämman hur överskotten ska disponeras. En viss del behövs för att säkerställa fastighetsbolagets ekonomi medan resterande del av överskottet lämnas som utdelning till församlingen. Det är församlingsmötet som sedan beslutar hur utdelningen, dvs. det ekonomiska bidraget, ska användas i församlingens verksamhet.
>> Hur stora överskotten/vinsten beräknas bli i fastighetsbolaget de första åren, kommer att redovisas vid församlingsforum 6 mars (vi räknar med att förhandlingarna med kommunen ska vara klara då) och sedan ingå i underlaget till beslutande församlingsmöte.
Fråga som inkommit via mejl:
Vid Församlingsforum lördag 6/3 visades detaljplaner på byggnationerna. Trygghetsboendet i byggnad 2B mot Djurgårdsgatan, var nu uppdelad i 2B o 2C och det såg ut som församlingen endast disponerar 2B? Är det så att bostadsrätterna ligger i C?
>> Byggnaden för vårt Trygghetsboende är uppdelat i kvarteren 2B och 2C. Alla dessa lägenheter ingår i "Trygghetsboendet". 2B är hyresrätter och 2C är bostadsrätter. Hyresrätterna är Ryttab/församlingen ägare till medan Tosito kommer att ta ansvaret för att sälja bostadsrätterna i 2C till köpare som vi godkänner. Anledningen till att vi gör så här är för att minska vår risk. I det fall att Ryttab skulle äga alla lägenheterna och någon/några inte går att sälja direkt, måste Ryttab finansiera också den delen. Nu tar Tosito risken med osålda bostadsrätter, även om vi bedömer den som väldigt liten.
30. Att vi skulle stå för 150 - 200 000kr per år för en verksamhet (hålla lägenheter), som vi alla bidrar med skatt till, känns konstigt.
>> Beloppet, som nämndes i forumet som motsvarar årshyran för 2-3 lägenheter, är inte en kostnad för församlingen. Det innebär ett lägre resultat i fastighetsbolaget med motsvarande summa.
>> Hela tanken med ”projektet Ryttargården” beskrev församlingsledningen i ett brev till medlemmarna inför församlingsmötet 22 januari 2017.
Se brevet i sin helhet på ryttargarden.se under fliken Om Ryttab / Protokoll och mötesanteckningar.
Ett kort utdrag ur brevet:
Vi drömmer om att nå längre och fungera bättre
Vi vill
*Vara en församling som gör skillnad i staden, som är Jesu händer och fötter i Linköping.
*Att vår församling genom oss som medlemmar och vår kyrka ska göra avtryck i staden.
*Öka vår insats att vara en utsträckt hand för dem som är mest utsatta i vårt samhälle.
Vi drömmer
*Om övernattningslägenheter där man kan få bo gratis eller till låg kostnad för att man är i en utsatt situation och behöver hjälp.
*Om att betjäna vår stad när det gäller behovet av studentbostäder, äldreboenden och ”vanliga” bostäder
31. Det är väl kommunens ansvar att ordna lägenheter till de som är utan.
>> Se svaret på fråga 20.
Tänkvärt från chatten:
- Tack! Kändes bra att få skriva i stället för att prata. Går nog snabbare - och gör att fler kan bli hörda. Tack för ett trevligt och väl genomfört möte!
- Härligt att höra allas frågor och tankar. Ta med detta till dina bekanta, fortsätt att prata och fundera och bed tillsammans om Guds ledning i detta!
Fler synpunkter från mötet den 6 mars 2021
Förbön och kallelse
32. Låter jättebra med alla visioner men finns det inte en risk att vi inte kommer kunna vara den evangeliserande plats som vi önskar om vi behöver hyra ut till kommunen? Känns ju ganska avgörande vilka som anställs
>> Hela kvarteret Ryttargården ser vi framför oss som en plats där mångfald, möjligheter till social samvaro och gemenskap skapar en unik miljö av trivsel och trygghet. Som församling har vi stora möjligheter att med kyrkans placering ”mitt i byn” uppskattas och väcka nyfikenhet på vår tro hos många.
>> När det gäller förskolan specifikt kommer det inte att vara en ”evangeliserande plats” oavsett vem som driver förskolan. Det finns lagar och förordningar om detta. Medarbetare med kristna värderingar kan skapa förtroende, vara föredömen och göra förskolan attraktiv hos barn och föräldrar. Precis som vårt Fritids fungerar idag.
33. Det pratas om möjligheterna att nå människor som kommer att finnas i närområdet runt kyrkan. De finns ju redan nu. Hur tar vi vara på den möjligheten idag?
34. Så här vackert kan det bli när de gåvor som Gud har lagt ner i var och en sätts i funktion. Men alla har vi som uppgift att be för detta. Hur kan vi hitta en struktur där ni i arbetsgrupperna kan kommunicera särskilda böneämnen? (Behöver inget svar nu. Det är egentligen en FL-fråga.)
>> Frågan om ”strukturen och planeringen” går vidare till Församlingsledningen. Uppgiften att be för Ryttargården tar vi med oss alla som medlemmar i församlingen.
Engagemang, praktiskt m.m.
35. Roligt med cellgruppen som "brainstormat" kring "kyrkbygget"! Hoppas mer så - och hör gärna av er till arbetsgrupperna. Cellgrupperna får vi inte glömma heller!
>> Följ gärna de uppmaningarna!
36. Vad är de största utmaningarna just nu för er i arbetsgrupperna?
37. Jag upplever att tiden 16:00 på en lördag inte passar helt för t.ex barnfamiljer. Går det att ha något av tillfällena framöver på en vardagkväll istället?
>> Vi ska undersöka alternativen.
- Tillsvidare gäller lördag 17 april kl 16 som tid för nästa församlingsforum.
- Du som läser detta – hör gärna av dig till ryttargarden.se med förslag på tid som passar dig bäst.
38. Ni gör ett fantastiskt jobb! Tack för det stora engagemang och ansvar som arbetsgruppen lägger ner! Bra jobbat. viktigt att det inte bara presenteras drömmar.
>> TACK!
>> Vi tar med erfarenheter och alla goda förslag som ställts här in i det fortsatta planeringsarbetet